michaelasara

Good evening!

Förbered er på en lång men innehållsrik uppsats nedan…

I onsdags var vi på stranden för första gången här! Finally! Det var inte så dåligt heller.. Kritvit sand och turkost vatten med i princip samma temperatur som luften - runt 30 grader. Mm mm mm! Vi hängde där ett tag och åkte sedan och käkade gött på Chick-fil-a. Andra goda, stora amerikanska matställen som vi utforskat är Wendy’s, Applebee’s, Buffalo Wild Wings & Old Chicago.

I torsdags var det äntligen dags för Soulwinning. Vi har sett fram emot detta med en känsla av såväl förväntan som bävan och nervositet. Vi har ju aldrig gjort något liknande förut!

Soulwinningen gick till såhär: Vi var ett gäng som åkte ut till ett ställe i Tampa och delade upp oss lite och gick sedan helt enkelt och började knacka dörr. En och en eller två och två. När vi hörde att man skulle knacka dörr så kom direkt de svenska känslorna där man förknippar dörrknackning med något negativt.. I Sverige om man skulle knacka dörr och prata om Jesus skulle folk för det första ta en som ett Jehovas Vittne, och för det andra skulle de vara supermisstänksamma och skeptiska för vad som skulle sägas, för att de inte vill ha några intrång på sitt bekväma, jag-sköter-mig-själv-liv.

Men nu så går det till så att man  knackar på och säger att vi kommer från The River Church, ger dom en flyer där det står att vi delar ut lådor med gratis matvaror till dem och deras familj på söndagar, och då kommer en buss och hämtar upp dem och tar med dem till kyrkan så de kan gå på mötet om de vill och där de också får maten. Sen frågar vi "has anyone ever told you that God loves you and has a great plan for your life?" ... sen "I have a guick but very important question to ask you.. if you were to die this very second, do you know for sure that you would go to heaven?" och sen säger man lite vad Bibeln säger .. om att alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud.. och att straffet för synd är döden, men Guds gåva till oss är evigt liv genom hans son, Jesus och att det står att vem som helst som kallar på hans namn ska bli räddad! Sen frågar vi om vi får be en bön för dom och sen säger vi att om dom vill ta emot Jesus så ska dom säga efter mig.. "Dear Lord Jesus. Come into my heart. Forgive my of my sin.." osv. Vi har ett script som vi läser rakt av liksom.. Men nu har jag lärt mig det ganska bra, men det är jättebra att ha det. Både för att det blir lättare att man vet vad man ska säga, plus att när man läser vad Bibeln säger och allting så tittar man liksom på scriptet tillsammans med dom, så då följer dom också med bättre..

När vi gick Soulwinning fick jag prata med 11 personer. 2 ville inte ta emot Jesus, 1 var redan kristen men 8 STYCKEN bad frälsningsbönen med mig!! Amen!!

Folk är som sagt så mycket mer öppna här. Jag vet inte hur många som verkligen menar det de ber, eller som kommer fortsätta vilja ha med Jesus att göra, men jag tror verkligen att det minsta som händer är iallfall att man sår ett frö i personens liv. Har personen i fråga bett ”Jesus, come into my life” då är det ju bara fritt fram för Jesus att beröra personen som Han vill efter det. Efter bönen frågar vi om vi får ta namn och nummer så vi kan fortsätta att be för honom/henne och även ringa och påminna om mötet/maten på söndag.

Direkt efter Soulwinningen var det dags för ”auditions” för att vara med i lovsångsteamet. Det är redan rätt många som är med och Nick sa redan innan att troligtvis kommer inte jättemånga få vara med riktigt än, av olika anledningar, men att vi ändå gärna fick pröva. Då skulle vi först sjunga ”How great is our God” eller ”Shout to the Lord” i tonarten A och sedan en sång där vi sjöng trestämmigt så de kunde höra hur bra man kan sjunga en stämma och hur ens röst passar in med andra sångare. Men det gick väl inte riktigt som varken Sara eller jag hade hoppats på. Sången var för låg för Sara och när det var min tur ville dom att jag skulle sjunga hela i bröströst, vilken är väldigt väldigt högt för bröströst. Vi tog det inte jätteallvarligt men när vi åkte hem därifrån ville vi hitta ett fettoställe att tröstäta lite på men eftersom att klockan var 22.55 så stängde varenda ställe precis när vi svängde in till dem. Så när inte det heller gick som vi ville fick vi sätta oss med godis och TV hemma istället. Vi får reda på i veckan om vi kom med eller inte. Men om vi inte kommer med nu så kan vi förhoppningsvis få vara med senare under året eller nästa år.

Vi får fler och fler goda vänner och tre underbara personer som vi har väldigt roligt med är Laila(31), Barbara(26) och Noe(27) (uttalas som Noah). Två sjukt snygga systrar från Färöarna + Barbaras man Noe som är amerikan. Dessa tre stjärnor (& Nick) är i princip alltid med i lovsångsteamet (annars varierar det lite vilka som leder) och är otroligt duktiga! De är väldigt lätta att ha roligt med och jag tror att anledningen till att vi har klickat så bra med dem är för att de är européer. Mycket är ju annorlunda här, så vi förstår varandra :) Noe är ursprungligen från Spanien eller liknande (men levt i USA största delen av hans liv) men har alltid connectat bättre med européer enligt honom själv. Han har alltid varit amerikanen i de européeiska gängen.. Anyway, de är väldigt roliga, öppna och varma. De är ju nästan kändisar i och utanför kyrkan eftersom att de är så duktiga och syns och hörs överallt, så därför är det så roligt att se att de har så bra personligheter också. Förebilder!

I fredags var det Ignite igen & därefter sleep over @ Tessa’s & Jordan’s, eftersom att vi skulle steka på la playa hela dagen därpå (… trodde vi).  När vi vaknade till ljudet att regndroppar på taket bestämde vi oss för att istället åka to the huge International Mall! Där gick vi runt ett tag och kollade in affärer men bestämde oss sedan för att ändå åka till stranden. Det var molnigt och duggade lite nu och då men det var skönt i vattnet ändå! Varmare i vattnet än på land liksom.. Not bad! Dave & Jordan såg delfiner där!!!

Men nu kommer en rätt knäpp grej här.. Som vi har sagt tidigare så är amerikanare (i alla fall de kristna) mycket prydare än vad vi svenskar är. Till exempel så var vi både tjejer och killar från bibelskolan på stranden och fick reda på att killarna uppskattar om vi badar med kläderna på.. Shorts och linne. Vi trodde inte de var seriösa först men tydligen så gör de ofta det, och det är som sagt inte tjejerna som inte vill visa sig utan killarna uppskattar också om tjejerna gör det. Även fast alla andra tjejer på stranden bara slänger fram dom i sina små bikinisar.. Men det har väl att göra med att de inte ”vill” se sina kompisar i bara bikini, för att.. Det blir svårare att inte attraheras av dem om man sett mer kanske? För alla är ju inne i tänket att inte skaffa flick/pojkvän under bibelskolaåret så då försöker de väl bespara sig från alla frestelser.. Men ändå.. Stranden! Vi kommer till varma stranden i Florida och måste klä på oss! Sen är de ju pryda över huvud taget med vad man pratar/skämtar om och inte.. Kommentarer som Sara och jag säger kan de bli helt chockade över, fast ändå skrattar åt det, men är chockade över att vi ”vågar” och faktiskt säger sånt.. Och det är verkligen inte grova saker eller nånting! Vi pratade om detta och de sa att de visst kan prata om sådana saker.. Då frågade Sara Kyle varför killar tycker om bröst så mycket, och visserligen blev han inte uncomfortable eller så utan svarade bra men sen när jag sa ”it’s just because they’re nice to squeeze” så tyckte alla det var en väldigt oväntad kommentar och ba ”haha wooooooooa!”

Men så fort nånting sexrelaterat kommer i deras väg så slår dom bort det. Så fort dom ser en bild eller om det skulle komma en utmanande reklamfilm så tittar de bort.. Eller när Sara satt mitt emellan Grace & Dave i (den stillastående) bilen och ställde sig upp & lutade sig fram för att titta sig i backspegeln och hennes rumpa kom i samma höjd som de andras huvuden så sa Dave också ”woah…..” och tittade bort, väldigt obekväm i situationen. Sara och jag började garva men han tyckte visst det var mer pinsamt.. Haha!

Alla är visserligen inte så pryda. Tessa och Jordan är inte så farliga, speciellt inte när vi umgås med dem ensamma.

Vi har föresten fått The Work Study Program som innebär att vi inte behöver betala skolvgiften som ligger på runt $ 2000 dollar, om vi hjälper till 16 timmar i veckan i kyrkan. Sara och jag har fått Kids Church som vårt arbete. Då kommer vi att vara med personalens barn på deras ”dagis” som kyrkan har, mellan 12.30 – 16.30, fyra dagar i veckan. Vi börjar imorgon!

Annars mår vi?

Jo tack, bra

Vi har köpt trådlöst Internet nu så då kan vi gå runt med och visa hur vi bor. Så vill ni ha en liten rundtur från 27103 Sea Breeze Way så skaffa Skype så kan vi visa er!

Och just ja! HALLELUJAH!! Jag har äntligen hittat naturella solrosfrön! Åh. Vilken lycka! Har letat överallt, och tänkas att det tog mig över tre veckor att hitta osaltade, orostade, vackra solrosfrön till min havregrynsgröt! Bara linfröna kvar nu. Hold on!

Och en annan sak, grannarna i huset bredvid är svenskar! Ha. De första svenskar vi har stött på. Fast vi har inte hunnit prata med dom än, men ska gå över till dem imorgon och hälsa!

Vi ses och hörs snart igen. Det suger att det tar jättelång tid att lägga upp bilder.. Därför blir det tyvärr inte så många här.. Men vi ska se om vi kan figurera ut nåt annat smidigt sätt.. Alla idéer är hemskt välkomna!

Gud är bäst för övrigt! No doubt!

Puss och kram

/Michaela.