Det börjar närma sig...
Hej och välkomna än en gång!
Ännu en helg har hunnit ikapp oss, och det känns som att veckorna flyger förbi här.. Våren har gått otroligt fort, samtidigt som det ändå känns som väldigt länge sedan vi var hemma i Sverige! Men nu när man ändå ser att det är knappt 1,5 månad kvar tills vi kommer hem och får träffa alla igen så längtar man ännu mer! Tänk vilken sommar vi ska ha tillsammans! Det blir många myskvällar och soldagar (i Jesu namn!!). Hoppas på att få komma hem till en het sommar :)
Skolåret som vi haft här är helt obytbart som ni säkert förstått. Båda två har fått vara med om väldigt mycket, upptäckt och lärt känna nya sidor av oss själva men framför allt fått möta Gud på otroliga sätt vi aldrig varit med om förut! Man kan inte direkt säga att Gud varit passiv under det här året! Det har varit så häftigt att få vara med om hur Gud kan beröra en på sådana sätt man aldrig upplevt förut, och även hur han kan använda en till andra på sätt man aldrig upplevt förut! Båda har ju fått leda hur många som helst till frälsning, men inte på nåt sätt för att det är något speciellt med oss, utan för att Gud berör människor när vi tar steget och gör det han kallat oss till! Jag har aldrig evangeliserat på det här sättet förut och då har jag heller inte fått se människor berörda och förändrade på det här sättet heller! Det är en av de bästa känslorna i världen att se en människa bli berörd av Gud, och känna att Han har använt lilla mig för att nå fram till den personen. Vem är jag liksom? Nobody utan Gud!!
Wow, vad häftigt det är att få vara Guds barn. Så grymt coolt att vi kan ha nära kontakt och relation med han som skapade hela universum och minsta lilla partikel och har tänkt ut exakt hur kroppen ska funka, och hur allt i naturen klaffar helt perfekt. Och han ser och hör varenda person i hela vida världen på samma gång, och ägnar lika mycket uppmärksamhet åt alla av oss. Hur svårt borde det inte vara att försöka hålla sig från att få favoriter? Och visst, han kan ju stötta och stödja vad vi individuella människor gör olika mycket, men det förändrar inte hans kärlek till oss en gnutta. At the end of the day finns det inget vackrare för Gud att titta på än oss människor som individer, och att se oss älska varann som Han älskar oss. Och det som nästan är coolast av allt är att Gud inte ser vilka vi är nu, och vad vi har gjort/inte gjort, utan när han tittar på oss, ser han oss som dom han skapade oss att vara! Han vet vilken stor potential som finns i oss, och han ser oss som den personen han vet att vi kan vara! Är inte det hur häftigt som helst!!!
Wow igen, Gud är grym. Och hur många gånger det än skiter sig för oss så är Gud alltid där och hjälper oss upp igen och peppar för att vi ska försöka en gång till... och en gång till... och en gång till...
Tack Gud för våra liv, våra familjer och våra vänner! Ni vet att livet är Gud gåva till oss, och vad vi sedan gör med våra liv är våran gåva tillbaka till Gud.
